Kvällen började med att jag var lite tidig till Köpenhamn, en timma innan vi egentligen skulle träffas. Jag bestämde mig således för att tralla ner till världens i särklass coolaste kiosk, KIHOSKH, som säljer öl i värdsklass varje dag från morgon till natt, underbart. Där blev det att jag plockade på mig en flaska Flying Dog Wild Dog Barrel-Aged Gonzo och en flaska Cigar City Bolita Brown Double Nut Brown Ale.
Därefter trallade jag vidare kånkandes på 5 stycken 75 cl-flaskor Cantillon Fou' Foune som ska gå åt den trevlige amerikanen plus två flaskor öl som jag hade köpt. I alla fall så kom jag fram till Mikkellers bar oskadd, om än lite svettig. Baren var, sånär som på fyra pers, helt tom och jag tog ett ledigt bord och beställde in ett litet glas Mikkeller I Beat yoU, en öl som jag länge hade velat prova, och visst fan var den god.
Då det var ett tiny glas jag drack (0,2 l) hann jag beställa in ännu ett litet glas öl från fat innan folk kommer. Denna gång drack jag R.I.P. Doogan från Bluegrass Brewing och började dessutom samtala med två svenskar som hade traskat in i baren och beställde. Det visade sig att vi var där av samma anledning, så vi satte oss vid samma bord och snackade lite.
En liten stund senare kommer det en kille med en abnormt stor rullväska in i baren. Vi konstaterar att detta måste vara vår jänkare och samtal utbryter. En massa ölnörderi efter så går han, och de två danskar som ackompanjerade honom, för att beställa en öl och kom tillbaka till bordet med inte bara var sin fatöl, utan även en flaska Sélection Lambic av Belle-Vue bryggd 1999, en öl som Bill (amerikanen of course) bjöd på. Snacka om att det var en fantastisk öl, wow. Efter denna superöl langade svenskarna upp ännu en geuze, denna gång en De Cam Oude Geuze från 2000, en liten raritet de hade plockat upp på sin senaste resa till Belgien. Något som avnjöts till fullo. Därefter fortsatte awesome-tåget med lite imperial stouts som vi alla delade på, nämligen Abstrakt: 05 och Seven Imperial Stout lagrad på Niepoort fat. Goda öl båda två, fastän det var en klasskillnad däremellan där Seven spelade i en helt annan division. Abstrakt: 05 kunde dessvärre inte riktigt leva upp till sin fantastiska föregångare Abstrakt: 04.
I alla fall så efterföljdes detta av att en helt sjuhelvetes mycket öl langades upp av amerikanen, vilket skulle divideras upp av oss som var där. En bild på allt ser ni här nedan. Han hade med sig så mycket bra öl att man nästan kan gråta, men å andra sidan så hade vi också det. Jag traskade därifrån med de öl som jag nämnde i förra blogginlägget, nämligen:
* Dark Lord '09
* The Abyss '10
* Darkness '10
* KBS '10
* Expedition Stout '10
* Supplication '10
* Pliny the Elder
* Doggie Claws '09
* Miles Davis' Bitches Brew
* Nemesis '10
En hel radda grym öl helt enkelt. Mina svenska kamrater fick sig en drös rariteter de med, mer sällsynta och eftersökta än jag fick, men å andra sidan bytte de bort 4 flaskor Cantillon Blåbær också, vilket för amerikaner nästan är som kattmynta för katter :P. Oavsett vad så hade de råkat få en flaska Hopslam extra, vilket såklart betydde att denna då måste delas när vi ändå alla är samlade där, något som jag personligen inte hade nåååågot som helst emot. Innan denna öppnades så bestämde vi oss för att dela på en flaska sällsynt geuze. En geuze som egentligen bryggdes enbart för De Heeren van Liedekercke, en liten bar/restaurang i Belgien, men som genom Mikkel Borg Bjergsøs grymma kontakter även har letat sig till Köpenhamn och Mikkellers bar. Denna öl var 3 Fonteinens Jessie En Joost (den röda). Vi betalade totalt 700 DKK för denna sällsynta brygd, men å andra sidan var kvällens sällskap värt pengarna. Ölen var i min mening lite av en besvikelse med tanke på dess rykte och de två föregående geuze vi hade druckit var i min mening snäppet vassare (speciellt Sélection Lambic från '99, den var bara magisk). Men det var kul att smaka den och när jag ger mig iväg till Belgien om 1,5 månader kommer jag se till och smaka den blåa versionen också.
Sedan var saken den att jag inte hade räknat med en kväll som denna och mitt tåg gick redan klockan 20:00, vilket gjorde att jag bara hade tid kvar för ett snabbt smakprov av Hopslam. Och WOW! Detta är definitivt en öl i min smak. En DIPA som chockar en med humlearom men ändå är len som honung. En höjdare. Det enda som egentligen var bättre den kvällen var Sélection Lambic, inte för att något var dåligt dock :)
Halvspringandes ger jag mig iväg från baren för att hinna med tåget, men detta gick bra i alla fall. Kom till slut hem och satte mig ner för att börja kika på oscarsgalan med min vän öven Skype. Ackompanjerande mig gjorde min flaska Pliny the Elder, också en DIPA som är bland världens absoluta toppelit gällande öl. Och visst fan var den grym. Jag tycker rent spontant att lenheten i Hopslam gör att jag föredrar den, men det är lite av ett dött lopp mellan de båda. Pliny the Elder var helt fantastisk den med och jag var verkligen ledsen när flaskan var slut, såpass ledsen att jag inte hade någon som helst lust att dricka någon annan öl den kvällen, vilket kanske var lika bra :P
Kort sagt var gårdagen/inatt något att minnas i ölväg, och än en gång har Mikkellers bar skapat en oförglömlig ölupplevelse. Seriöst liksom, jag kommer inte till den där baren utan att ha smakat några helt fånigt sällsynta öl, damn.
PS: Det låter som om det dracks absurda mängder öl, men i själva verket blev det inte så mycket per skalle, som tur är, annars hade jag haft seriös huvudvärk idag :P
